Den vandrande rosenbusken

Disas nya kompis Victoria har varit här och tränat med henne idag. Hon säckade ut Disa med en filt som rönte stor uppmärksamhet hos övriga haginnevånare.
Knubben hade aldrig sett på maken. Halsen blev två meter längre och han förföljde på ett säkert avstånd. Till och med Najka var tvungen att höja på huvudet, spetsa öronen och komma fram för att beskåda rosenbusken med fyra ben.

Det hela slutade med att vi fick lägga filten på marken så att dom kunde undersöka den i lugn och ro. Disa blev lite skärrad när alla skulle snusa på henne och dessutom hoppade som dom sett spöken när hon rörde sig.

Victoria hängde över hennes rygg också ett flertal gånger och det gick superbra. Det blev lite svårare när vi bad att hon skulle gå några steg med Victoria på ryggen. Disas utbildningsnivå har med andra ord snart passerat från "ledträning" till "under inridning".

Knubben var nästan lika spänd idag som igår för tyglarna som bara fick hänga runt halsen på honom. Han tycker att det är skitsvårt och blir liten och ängslig. Han tog till det han kan sen förrut och skyndade sig ut på volten för att se om det var det som var vitsen. Vi får nog jobba på det där ett tag. Säckade ut honom med rosfilten också. Han var helt säker (i minst en minut) att han skulle dö, lugnade sig dock därefter. Det märks stor skillnade på honom om man tränar specifika saker före eller efter utepromenaden. Han är väldigt slängig med huvudet nu, ni vet så där "kolla hur cool jag är", han har väl inte fattat att han är valack än.