Knubben, Disa och Mylta

Disa vaknade till först när vi var på bygatan och grannhunden kom som om den hade eld i baken genom häcken. Det var nog då som hon också kom på att hon inte hade annat sällskap än mig med sig idag. Det var mycket upprörande i så där 15 sekunder eller nåt. Vi fortsatte vår väg runt lilla svängen utan krångel.
Hemma igen fick hon jobba på volten med övergångar skritt-trav-skritt-halt. Hennes tidigare envishet blir mer och mer samarbetsvilja och det är jätteroligt.

Den blonde dressyrkördes idag. Det känns högtidligt att kunna skriva ett ord som "dressyr" om Knubben, men det var faktiskt vad vi gjorde. Det är inte längre styr- och tålighetsträning, även om det också är dressyr fast kanske inte vad man har i åtanke när man talar om det.
Han slapp lokselen och fick gå i "finselen", jag tror att det känns lite friare för honom.
Vad tränade vi på då? Uppvärmningen fick bli att korta och länga skritt och trav på rakt spår samt lite voltarbete med övergångar likt Disas.
Därefter tränades det öppnor. Öppna gör vi även i trav då i den förvända varianten så att vi får hjälp av vägkanten. I skritt har vi börjat göra öppnan som "vanligt" och det tycker han är lite svårt och vill gärna svänga över vägbanan till en början innan han kommer på vad det är jag ber om.
För att få lite omväxling så la vi också in lite skänkelvikningar fram och tillbaka över vägen. Problemet som vanligt är underlaget. Vägbanan är snorhal så jag vill inte pressa honom för mycket så det blev bara i skritt.
Jag är jättenöjd med båda hästarna.

Mylta rymde och tränade galopp och stoppar på den traktoruppskottade vägen till hagen innan hon bestämde sig för att hagen och polarna var nog där hon egentligen ville vara. Hon är Modig hon.